Vardagsexempel

Gyllene snittet finns överallt runt omkring oss utan att vi tänker på det. I slottet du önskade att du bodde, i den alldeles för dyra tavlan du just köpte och i solrosen du nyss gick förbi.

Det gyllene snittet tilltalar människor på ett näst intill magiskt sätt och används inom många estetiska områden såsom måleri, arkitektur, musik och fotografi för att uppnå den perfekta designen/kompositionen.

Förutom att det gyllene snittet används och stöts på hos objekt skapade av människan hittas det även i naturen vilket fått många att tro att gyllene snittet är guds design.

Under denna flik kommer vi gå igenom var och hur man kan stöta på det gyllene snittet i vardagslivet.

Natur

Många filosofer och vetenskapsmän har tyckt sig hitta det gyllene snittets proportioner i naturens figurer. Under 1800-talet frodades idéer och upptäckter kring detta. Ett exempel är den mänskliga kroppen. Naveln delar kroppen i det gyllene snittets förhållande och detsamma gäller för avståndet upp till knäet i förhållande till avståndet upp till naveln.

Förutom den mänskliga kroppen så har man påvisat det gyllene snittet hos många växter. Vad innebär då det? Jo, det innebär att man upptäckt att vissa växters blad ofta växer ut med vinkeln 137,5˚ i förhållande till varandra. Denna vinkel kallas den gyllene vinkeln. Exempel på växter som växer på detta sätt är solrosen (och andra korgblommiga växter), kål-växter, unga tallskott, olika kottar, rosor o.s.v.. Genom att de väer på det sättet får bladen största möjliga spridning runt stjälken så att varje blad får maximalt solljus.

Om man tar de korgblommiga växterna som exempel ser man att blomkorgarna sitter som i spiraler åt två riktningar. Åt ena riktningen är antalet spiraler större än åt andra hållet (ofta 21 och 34 eller 34 och 55) och förhållandet mellan antalet spiraler är det gyllene snittet. Skälet till att blomkorgarna sitter på det viset är att varje frö får lika stort utrymme och att det ger en optimal packning av dem.

Måleri/Fotografi

Inom måleri och fotografi kan man också använda sig av det gyllene snittet. ”Hur då?” undrar ni säkert (ja eller inte, men jag tänker förklara det ändå). Det har nämligen bevisats att när en människa studerar en bild så sveper ögonen över områdena där det gyllene snittets linjer korsas. Pga det uppfattar man bilder där det finns något där dessa linjer korsas som vackrare än bilder där bildens huvudmotiv inte ligger där.

En känd konstnär som man tror har använt sig av detta är Leonardo da Vinci. Han var även en av dem som kom fram till det gyllene snittets proportioner hos den mänskliga kroppen som jag tidigare skrivit om.

       

Där de vita linjerna skär varandra bör alltså bildens huvudfokus ligga för att bilden ska tilltala maximalt, vilket det även gör i denna bild.

Arkitektur

Även inom arkitektur använder man sig av det gyllene snittet.

Ett exempel är Cheopspyramiden i Giza.  Höjden på en av sidornas trianglar förhåller sig till halva basen enligt det gyllene snittet. Pyramidens vinkel mellan marken och sidoplanet blir på så vis lika med vinkeln i den gyllene pyramiden. Att man redan på den tiden kände till det gyllene snittet tror man är tveksamt, men på något vi har de ändå lyckats konstruera den ”perfekta” pyramiden.

Ett annat exempel är byggnaderna på Atens Akropolis. Vissa proportioner hos byggnaderna där överensstämmer med det gyllene snittet. Om det även här är ett sammanträffande vet man inte. Antingen hade de grekiska arkitekterna vetskap om det gyllene snittet eller så har det bara blivit så eftersom att människan tycks dras mot just denna proportion.

En arkitekt som man vet använde sig av det gyllene snittet är fransosen Le Corbusier. Han utvecklade ett system baserat på det gyllene snittet och kroppens proportioner. Det systemet applicerade han t.ex. på sin Villa Stein i Garches där husets grundplan, fasader och inre struktur är designade efter det gyllene snittet.

Musik

Även inom musik har folk insett att det gyllene snittet kan användas för att få musiken mer tilltalande för åhörarna. Kompositörer såsom Claude Debussy och Erik Satie har använt det gyllene snittet i sina verk.

Exempel på hur de lyckats få in det gyllene snittet i musiken är att de gjort strofer på t.ex. 34, 21, 13, 8 o.s.v. takter och sedan placerat strofens klimax/höjdpunkt i den takt som står i det gyllene snittets proportion i förhållande till totala antalet takter i strofen. Om strofen totalt är 34 takter lång så sätts alltså klimax i den 21 takten. Då förhållandet mellan 34 och 21 är det gyllene snittet.

Källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Gyllene_snittet
http://en.wikipedia.org/wiki/Golden_ratio